Panikattack under ett test: hur man tar sig igenom det och får hjälp¶

En panikattack mitt under en tenta kan kännas som det värsta ögonblicket i ditt liv. Ditt hjärta slår, ditt bröst stramar, dina händer domnar och en röst i ditt huvud säger att du måste springa annars kommer något hemskt att hända. Det är skrämmande, men det är inte farligt i sig, det toppar och bleknar, och du kan ta dig igenom det utan att lämna din plats.

Den här guiden förklarar vad som händer i din kropp, ger dig en steg-för-steg-plan för rummet, visar hur du kan be om en paus utan rädsla för att hamna i problem, och tar upp vad du ska göra under timmarna och dagarna efteråt. Den är skriven för elever och för föräldrar, lärare och vänner som vill hjälpa till. Det förklarar också när symtomen inte är panik och behöver akut medicinsk vård.

Gör det här nu¶

1. Kontrollera först efter farosignaler. Om du har krossande bröstsmärtor, smärta som sprider sig till armen eller käken, blå läppar, ett känt hjärt- eller lungtillstånd, eller om du känner att du kan svimma, höj upp handen och säg att du behöver medicinsk hjälp. Ring ditt lokala nödnummer (911 i USA och Kanada, 112 i hela Europeiska unionen, 999 i Storbritannien) om du befinner dig utanför ett övervakat rum.
2. Sätt ner pennan och plantera fötterna. Pressa båda fötterna platt i golvet och känn att stolen håller dig. Detta talar om för din kropp att du är fysiskt säker.
3. Andas ut långsamt. Andas försiktigt in genom näsan i fyra och sedan ut genom munnen i sex till åtta. Håll andetag små och tysta och upprepa i två minuter.
4. Säg till dig själv vad det här är. Säg tyst: "Detta är en panikattack. Det känns hemskt, det kan inte skada mig, och det går över på några minuter."
5. Använd dina sinnen för att jorda. Nämn fem saker du kan se och fyra du kan röra. Håll dig med detaljerna tills vågen faller.
6. Räck upp handen om du behöver en paus. Säg tyst: "Jag har en panikattack och behöver en stund." Tentamensvakter har sett detta förut och kommer att hjälpa till.

För en mer utförlig förklaring av första hjälpen-stegen för alla, inklusive vänner och familj, se guiden på panikattacker. Om du någon gång har tankar på att skada dig själv, gå direkt till avsnittet om att få hjälp, eller kontakta ditt lokala journummer eller en kristelefon.

Vad händer i din kropp¶

En panikattack är en plötslig ökning av intensiv rädsla med starka fysiska symtom, som vanligtvis når en topp inom cirka 10 minuter och ofta avtar inom 20 till 30 minuter. Det kommer från kroppens larmsystem, ibland kallat fight or flight, som skjuter när det inte finns någon fysisk fiende att bekämpa. I ett prov är "faran" press och rädsla för att misslyckas, men kroppen reagerar som om det fanns ett rovdjur.

Adrenalinet svämmar över ditt system. Ditt hjärta slår snabbare för att skicka blod till dina muskler, din andning går snabbare och dina muskler spänns. Du kan andas för snabbt, vilket sänker koldioxidhalten i ditt blod och orsakar stickningar, yrsel, yrsel och en känsla av overklighet. Det är därför en panikattack kan kännas så fysisk, trots att hjärtat, lungorna och hjärnan fungerar normalt.

Vanliga symtom¶

• Ett bultande eller rasande hjärta.
• Tryck över bröstet eller en känsla av att inte få tillräckligt med luft.
• Stickningar eller domningar i händer, fötter eller runt munnen.
• Yrsel eller svimningskänsla.
• Svettning, skakningar, frossa eller värmevallningar.
• Illamående eller magkramper.
• En känsla av overklighet, som om du tittar på dig själv utifrån.
• En stark längtan att fly, eller en rädsla för att tappa kontrollen eller dö.

Dessa symtom är alarmerande, och många människor som får en första panikattack tror att de har en hjärtattack. Den rädslan är förståelig. Det är också anledningen till att medicinsk hjälp är viktig om det finns några tvivel, vilket vi tar upp nedan.

Varför det kan hända vid ett prov¶

Ett prov kombinerar flera triggers: höga insatser, en tidsgräns, tystnad, att bli bevakad och en strikt regel att du inte kan lämna. Dålig sömn, överhoppade måltider, mycket koffein och bekymmersuppbyggnad i flera veckor gör det lättare att sätta larmet. Elever som har haft en panikattack tidigare är mer benägna att frukta en annan, och den rädslan kan utlösa den. Denna loop är känd som rädsla för rädslan.

En panikattack är inte ett tecken på svaghet, ett karaktärsfel eller brist på förberedelser. Det händer elever som är väldigt väl förberedda och ofta de som bryr sig mest. Att förstå det är det första steget för att sänka dess kraft.

Panikattack eller något annat¶

För det mesta är en panikattack hos en frisk ung person inte farlig. Men vissa förhållanden ser likadana ut, och det är säkrare att vara försiktig. Tabellen visar de viktigaste skillnaderna och när man ska ringa efter hjälp.

Om du har astma och väsande andning, följ din astmaplan och läs guiden vidare astmaanfall. Om någon svimmar, läs guiden vidare svimning. Ring ditt lokala nödnummer när det finns verkliga tvivel. Det är alltid bättre att bli kontrollerad och höra att det var panik än att ignorera en medicinsk nödsituation.

Hur du tar dig igenom det vid ditt skrivbord¶

Du kan ofta rida ut en panikattack utan att någon märker det. Målet är inte att stoppa känslan med våld, för att bekämpa den tenderar att göra den starkare. Målet är att låta vågen stiga och falla medan du använder enkla åtgärder för att stabilisera din kropp.

Steg 1: Namnge det och acceptera det¶

Säg till dig själv: "Detta är en panikattack. Det är obehagligt men inte farligt." Att bekämpa förnimmelserna lägger till mer rädsla på toppen. Många människor tycker att attacken lättar när de slutar kämpa och låter vågen passera, eftersom du kan flyta på en dyning istället för att bekämpa den.

Steg 2: Sakta ner din andning¶

Andas in genom näsan i cirka fyra sekunder, sedan långsamt ut genom munnen i sex till åtta sekunder. Håll varje andetag små och tysta. Om du märker att du suger luft, sakta ner och låt andningen göra jobbet. Gör detta i minst två minuter, eller cirka tio andetag.

Steg 3: Jorda din kropp¶

• Tryck ner fötterna i golvet.
• Placera händerna platt på skrivbordet och tryck ned i fem sekunder och släpp sedan.
• Känn temperaturen på skrivbordet eller din penna.
• Rulla axlarna bakåt och spänn upp käken.

Steg 4: Jorda dina sinnen¶

Använd metoden 5, 4, 3, 2, 1: nämn tyst fem saker du ser, fyra du känner, tre du hör, två du luktar och en du smakar. Om du tappar räkningen, beskriv helt enkelt rummet i detalj: färger, former, skuggor. Håll ögonen på en fast punkt om rummet känns overkligt.

Steg 5: Kyl ner¶

Ett varmt, rodnad ansikte är vanligt. Om det är tillåtet, smutta på kallt vatten. Att trycka svala fingrar mot handlederna eller baksidan av nacken kan hjälpa. Lämna inte rummet eller bryt inte provreglerna utan att fråga.

Steg 6: Gör en liten sak¶

När toppen har passerat, vilket vanligtvis tar några minuter, välj minsta möjliga uppgift. Läs en fråga långsamt, skriv ditt namn eller stryk under ett nyckelord. Du behöver inte göra klart hela papperet på en gång. Ett litet steg visar din hjärna att du har kontroll igen.

Vad ska man säga till sig själv¶

Korta, lugna fraser fungerar bättre än långa argument. Prova dessa, en vid varje utandning:

• "Det här kommer att gå över."
• "Jag är trygg i det här rummet."
• "Jag kan rida på den här vågen."
• "Långsam andetag, långsam kropp."
• "Jag behöver bara göra nästa lilla sak."

Be om hjälp eller en paus¶

Många elever fruktar att be om hjälp innebär misslyckande, fusk eller ett automatiskt dåligt betyg. I praktiken hanterar tentamensvakter och examenshandläggare sjukdom, nerver och ångest varje examenssäsong, och de är utbildade i att följa fastställda rutiner. Att räcka upp handen är det rätta att göra.

Vad ska man säga¶

Du behöver inte förklara allt. Håll det kort och lugnt:

• "Jag mår inte bra och jag behöver en stund."
• "Jag har en panikattack. Kan jag få lite vatten eller en kort paus?"
• "Jag tror att jag behöver lite frisk luft."

Vad kan hända¶

• Du kan erbjudas vatten och några minuter vid ditt skrivbord.
• Du kan föras till ett lugnare rum eller korridoren med en handledare.
• Tiden du förlorar kan läggas tillbaka. Reglerna skiljer sig åt beroende på examensnämnd och land, så fråga.
• Om du inte kan fortsätta, kommer skolan eller examenscentret att förklara alternativen, till exempel att skriva tidningen senare eller ansöka om särskild hänsyn.

Enligt många nationella system kan ett dokumenterat medicinskt eller psykiskt tillstånd beaktas i märkningen eller tillåta vilopauser. Detaljerna skiljer sig åt beroende på land och examen, vilket är anledningen till att förberedelser hjälper. Guiden på testa boende och få stöd förklarar hur man begär vilopauser, ett separat rum och andra anpassningar inför tentamensdagen, samt guiden vidare tentamenslogistik och nödsituationer omfattar särskild hänsyn efter sjukdom eller tillbud.

Om du inte kan prata¶

Om det känns trångt i halsen och du inte kan prata, räck upp handen och håll upp en lapp eller peka på de skrivna orden "Jag mår dåligt". Förskrivna kort är en bra idé om du vet att du kämpar för att prata när du är orolig. Fråga din skola om ett signalkort kan komma överens med tentamen i förväg.

Om du måste lämna rummet¶

Gå med vaktmästaren och försök inte lämna ensam om du känner dig svimfärdig. Sitt på en säker plats och fortsätt med långsam andning och jordning. Diskutera inte frågorna med någon när du är på paus, eftersom det kan leda till en akademisk integritetsoro. Om du är orolig för det, guiden på akademisk integritet och anklagelser om fusk förklarar vad man ska göra om ett missförstånd uppstår.

En beslutsväg för stunden¶

flowchart TD
    A["Plötsliga paniksymptom i tentamen"] --> B{"Krossande bröstsmärta, svimning, blåa läppar eller känt hjärt- eller lungtillstånd?"}
    B -->|"Ja"| C["Räck upp handen och be om akut medicinsk hjälp"]
    B -->|"Nej"| D["Penna ner, fötterna på golvet, långsam andning"]
    D --> E["Namnge det: det här är panik och det kommer att gå över"]
    E --> F["Mark med 5 4 3 2 1"]
    F --> G{"Lättnar vågen efter 5 till 10 minuter?"}
    G -->|"Ja"| H["Gör en liten uppgift och bygg långsamt om"]
    G -->|"Nej"| I["Räck upp handen och be om en paus eller lugn plats"]
    I --> J["Ordna uppföljning med en kurator eller läkare"]
    H --> J
    C --> J

Efter panikattacken¶

När vågen passerar kan du känna dig dränerad, skakig, generad eller gråtfärdig. Det är normalt. Din kropp har använt mycket energi.

I nästa timme¶

• Drick vatten och ät ett litet mellanmål.
• Sitt tyst eller gå utomhus i några minuter.
• Sakta ner din andning igen om symtomen återkommer.
• Berätta för någon du litar på, till exempel en vän, lärare eller förälder.
• Spela inte om varje ögonblick i ditt huvud och döm inte dig själv hårt.

Senare samma dag¶

• Gör något vanligt och tröstande, som en måltid, en dusch, en kort promenad eller ett favoritprogram.
• Håll skärmar och koffein lågt på kvällen.
• Gå och lägg dig i tid. Sömn återställer nervsystemet.
• Om du har ett nytt prov imorgon, repetera dina lugnande steg och planera vad du ska göra om paniken kommer tillbaka.

Inom de närmaste dagarna¶

• Berätta för din skola, om du inte redan har gjort det, att du hade en panikattack. En skolkurator eller examenshandläggare kan diskutera alternativ.
• Se din läkare, särskilt om det var din första panikattack, om du hade bröstsmärtor eller om attackerna fortsätter att återkomma. En läkare kan kontrollera fysiska orsaker och prata om behandling.
• Fråga om särskild hänsyn till om panikattacken påverkade din prestation, och om stöd för de återstående proven.
• Håll en kort logg: när det hände, vad du gjorde, vad hjälpte. Detta är användbart för din läkare eller kurator.

Om resultatet inte är vad du hoppats, guiden på vad man ska göra efter ett dåligt provresultat täcker överklaganden, omtagningar och nästa steg.

Vad ska man göra åt rädslan för en annan attack¶

Efter en panikattack blir många elever rädda för nästa. De undviker tentor, lektioner eller trånga lokaler, vilket kan få rädslan att växa. Att undvika de saker du fruktar ger kortsiktig lindring men stärker ångesten i det långa loppet.

Mild exponering¶

Terapeuter använder ofta gradvis, planerad exponering. Med stöd övar du långsamt på att vara i den situation du fruktar, som en skenprov i ett tyst rum, sedan ett tidsbestämt papper i skolan och så vidare. Detta görs bäst med hjälp av en kurator eller terapeut, särskilt om panik är frekvent.

Färdigheter som hjälper¶

• Daglig långsam andningsövning i fem minuter, även när du är lugn.
• Regelbunden träning, vilket förbrukar stresshormoner.
• Regelbunden sömn och måltider.
• Dra ner på koffein och energidrycker, vilket kan utlösa symtom. Se guiden på proppa säkert.
• Ersätter "Jag får aldrig få panik igen" med "om det händer vet jag vad jag ska göra."

Talande terapier¶

Kognitiv beteendeterapi rekommenderas allmänt för panikångest och ångest av hälsotjänster som National Health Service i Storbritannien (NHS) och av American Psychological Association (APA). Det lär dig att förstå panik, ändra ohjälpsamma tankar och möta rädslor gradvis. Din läkare kan remittera dig, och många skolor och universitet erbjuder korttidsrådgivning. Läkemedel kan ibland vara en del av behandlingen, men det är ett beslut för en läkare, och den här guiden ger inga medicinråd.

Att hjälpa någon annan som har panik¶

Om en klasskamrat, syskon eller vän får en panikattack kan du hjälpa till på enkla sätt.

1. Håll dig lugn och tala med låg, långsam röst.
2. Fråga vad de behöver, och argumentera inte för att det inte finns något att frukta.
3. Led dem till ett lugnt utrymme om möjligt.
4. Andas långsamt bredvid dem och räkna ut andningarna.
5. Hjälp dem marken med fem saker de ser.
6. Träng dem inte och be andra att ge utrymme.
7. Stanna med dem tills de är lugnare och bjud på vatten.
8. Om du ser varningssignaler som bröstsmärtor, svimning, blåa läppar eller förvirring, eller om du är osäker, ring ditt lokala nödnummer.

Säg inte till någon att "bara lugna ner sig" eller "sluta överreagera". Dessa fraser tenderar att lägga till skam. Korta, snälla meningar är bäst: "Jag är här, du är säker, det här går över."

Vägledning för föräldrar och lärare¶

Om ditt barn eller elev berättar att de fick en panikattack på ett prov, lyssna först. Många unga skäms och förväntar sig att bli tillsagda. Ditt lugna svar sätter tonen för återhämtning.

Vad hjälper¶

• Säg "Tack för att du sa till mig. Det låter riktigt svårt."
• Be inte om ett fullständigt konto direkt. Låt dem dela i sin egen takt.
• Försäkra dem om att panikattacker är vanliga, behandlingsbara och inte farliga i sig.
• Erbjud praktisk hjälp: kontakta skolan, hjälp att hitta en kurator, boka ett läkarbesök.
• Se till att de äter, dricker och sover.
• Håll rutinerna stabila och undvik att få provet att låta viktigare än det är.

Vad ska man undvika¶

• Att säga "det finns inget att vara rädd för."
• Att göra jämförelser med andra elever.
• Hotande konsekvenser om de inte kommer över det.
• Pressar dem att göra om provet samma dag.
• Letar efter någon att skylla på.

För mer om att stödja ett barn, se guiden på hur föräldrar kan hjälpa ett barn genom provstress.

Lärare kan hjälpa till genom att känna till skolans rutiner, erbjuda en lugn plats och komma överens om signaler med eleverna i förväg. Om studenten har en plan från en läkare eller kurator, se till att tentamensansvarig har det innan tentamensdagen.

När ska man få professionell hjälp¶

Uppsök läkare eller skolkurator om något av följande gäller:

• Det var din första panikattack, eller den första med bröstsmärtor.
• Du har upprepade attacker eller du är rädd för att få en.
• Du slipper skolan, tentor, offentliga platser eller sociala evenemang.
• Du kan inte sova, eller så känner du dig på kant större delen av dagen.
• Du känner dig låg, tom, hopplös eller gråtmild.
• Du använder alkohol, cannabis, energidrycker, koffeinpiller eller andra substanser för att klara dig.
• Ditt skolarbete eller dina relationer lider.

En läkare kan kontrollera hjärta, sköldkörtel och andra möjliga orsaker, och kan beskriva alternativ som samtalsterapi. En skolkurator kan ordna praktiskt stöd. Om du har ett funktionshinder eller ett långvarigt tillstånd kan du kvalificera dig för formella provjusteringar.

Förbered dig i förväg om panik är en risk¶

Om du har haft panikattacker tidigare, eller du oroar dig för en under provet, kan planering sänka oddsen och rädslan.

• Berätta för din skolkurator eller examenshandläggare i förväg.
• Fråga om ett separat rum, vilopauser, vatten vid skrivbordet och en överenskommen signal om hjälp.
• Hämta ett brev från din läkare eller kurator om det behövs.
• Öva andning och jordning dagligen i två veckor före tentamen.
• Ta tidsinställda övningspapper under förhållanden nära den verkliga varan.
• Håll en kort skriven plan i ditt pennfodral: "Penna ner. Fötterna ner. Andas ut långsamt. Fem saker jag ser."
• Kom tidigt, men inte för tidigt, och undvik trånga korridorer om de gör dig upprörd.
• Begränsa koffeinet och ät en stadig frukost.

En kort plan att ha i huvudet¶

1. Lägg märke till de första tecknen: snabbt hjärta, stram bröstkorg.
2. Säg: "Det här är panik, det kommer att gå över."
3. Pennan ner, fötterna nere.
4. Andas ut längre än andas in.
5. Nämn fem saker du ser.
6. Be om hjälp om du behöver en paus.
7. Gör en liten uppgift när det är lättare.

Vanliga myter¶

Myt: En panikattack kan döda dig. Hos en frisk person är en panikattack inte fysiskt farlig, även om den känns skrämmande. Om du är osäker, kontakta läkare.

Myt: Om jag stannar i rummet kommer jag att svimma. Panik höjer vanligtvis blodtrycket och hjärtfrekvensen, så att svimma är ovanligt. Att svimma av blod- eller nålrädsla är en annan mekanism.

Myt: Att andas in i en påse kommer att fixa det. Detta rekommenderas inte och kan vara skadligt.

Myt: Endast svaga människor får panik. Panik drabbar människor i alla åldrar och bakgrunder. Starka, framgångsrika människor upplever det också.

Myt: Jag borde undvika allt som utlöste det. Undvikande får vanligtvis rädslan att växa. Gradvis, stödd praktik fungerar bättre.

Panikattacker i olika provmiljöer¶

Samma kompetens gäller överallt, men inställningen förändrar vad som är praktiskt. En liten tanke på din egen situation hjälper dig att anpassa dig.

I en stor tentamenssal¶

Stora salar kan kännas överväldigande på grund av antalet personer, ekot och den synliga klockan. Välj en plats, där du kan, bort från den mest trafikerade gången. Titta på ditt skrivbord eller ditt papper istället för att skanna rummet, och håll blicken mjuk om du behöver vila ögonen. Om du behöver hjälp räcker det med att räcka upp handen och en vaktvakt kommer tyst att gå fram till dig.

I ett litet rum eller en till en miljö¶

Om du är i ett litet rum med en handledare kan du ha lättare att säga ifrån. Berätta för handledaren i förväg om du har haft panikattacker tidigare, och kom överens om en enkel signal. Mindre rum kan kännas varma, så fråga om ventilation och vatten.

I ett online- eller proctored tentamen¶

Paniken kan kännas värre när du är ensam vid en skärm och tittar genom en kamera. Kontakta proktören via chatten eller hjälplinjen och säg att du behöver en kort paus. Att se kameran medan du andas är vanligtvis bra, och att förklara vad som händer kan förhindra ett missförstånd. Om din kamera tappar dig för ett ögonblick, ta en skärmdump där det är möjligt och rapportera det efteråt. Guiden på onlineproctoring examen kraschar och falska flaggor förklarar hur man registrerar vad som hände.

Vid muntlig tentamen, presentation eller praktiskt prov¶

Att tala inför en examinator kan utlösa intensiv rädsla. Pausa, ta ett långsamt andetag och säg, "Får jag ta en stund." Examinatorerna förväntar sig pauser. Håll ett glas vatten i närheten om det är tillåtet och förankra fötterna i golvet. Om symtomen ökar, berätta för undersökaren att du behöver en kort paus.

På universitet eller högskola¶

Högskoleprov kan hållas i idrottshallar, med färre påminnelser och mer självständighet. Anmäl dig till handikapp- eller välmåendetjänsten tidigt om du får panikattacker, eftersom stöd som ett separat rum eller vilopauser vanligtvis behöver förhandsgodkännande. Om en panikattack inträffar och du måste lämna, kontakta din handledare eller examenskontor så snart du kan, helst samma dag.

Panikattacker och långvarig hälsa¶

En enda panikattack betyder inte att du har ett bestående tillstånd. Många människor har en eller två i sitt liv, ofta under mycket stressiga perioder. När attacker återkommer, eller när du börjar frukta dem och förändra ditt liv för att undvika dem, kan en läkare prata med dig om panikångest, som är vanligt och mycket behandlingsbart.

Vid sidan av terapin gör vanliga vanor en verklig skillnad. Regelbunden motion, stadig sömn, regelbundna måltider, tid utomhus och begränsat med koffein minskar hur lätt larmsystemet utlöses. Alkohol och cannabis kan tyckas lugna dig i stunden, men de tenderar att förvärra ångest och sömn med tiden. Om du märker att du litar på att de klarar sig, berätta för din läkare eller en kurator, som inte kommer att döma dig.

Tänk på att unga ofta döljer panik för föräldrar och lärare för att de skäms. Om du är student är det ett bra steg att berätta för en pålitlig person. Om du är förälder, gör det enkelt för ditt barn att berätta det för dig genom att svara med lugn och vänlighet första gången de gör det.

Källor kontrollerade¶

• National Health Service (Storbritannien), sidor om panikångest, ångest och andningsövningar.
• American Psychological Association (USA), resurser om panikångest och ångest.
• National Institute of Mental Health (USA), information om panikångest.
• Centers for Disease Control and Prevention (USA), information om ångest och att hantera stress.
• Mind and Young Minds (Storbritannien), vägledning för unga och föräldrar om panik och tentastress.
• Röda Korset och St John Ambulans, första hjälpen vägledning om panik och ångest.
• 988 Suicide and Crisis Lifeline (USA), Samaritans and Childline (Storbritannien), för kriskontaktuppgifter.

Kontrollera de aktuella sidorna för dessa organisationer, eftersom vägledningen kan ändras. Denna guide är allmän information, är inte en ersättning för medicinsk vård och innehåller inga medicinråd.

Vanliga frågor¶

Kan en panikattack på en tenta skada mig?¶

Hos en frisk person är en panikattack skrämmande men inte fysiskt farlig, och den toppar vanligtvis inom cirka 10 minuter. Symtomen kommer från en våg av adrenalin och snabb andning. Eftersom bröstsmärtor, svimning och andningsbesvär också kan signalera ett medicinskt problem, be om akut hjälp om du har krossande bröstsmärtor, blåa läppar, ett känt hjärt- eller lungtillstånd eller om du kollapsar.

Kommer jag att misslyckas om jag ber om en paus under en panikattack?¶

Nej. Tentamensvakter och provcentraler har rutiner för elever som mår dåligt, och att be om hjälp är det rätta att göra. Beroende på examensnämnd och land kan du få vatten, en lugn plats, extra tid eller möjlighet att ansöka om särskild hänsyn. Fråga din skola i förväg om hur det fungerar för ditt prov.

Vad ska jag göra om jag får en ny panikattack imorgon?¶

Använd din plan: penna ner, fötterna på golvet, långsam andning med en längre andning och nämn fem saker du kan se. Säg till dig själv att det kommer att gå över och räck upp handen om du behöver en paus. Berätta också för din skolkurator eller läkare idag, så kan stöd ordnas innan nästa tidning.

När ska jag träffa en läkare om panikattacker?¶

Uppsök läkare om det var din första attack, om du hade bröstsmärtor, om attacker fortsätter att hända eller om du börjar undvika skolan, tentor eller socialt liv på grund av rädsla. En läkare kan utesluta fysiska orsaker och prata om behandlingar som samtalsterapi. Om du någon gång känner dig osäker eller vill skada dig själv, ring ditt lokala nödnummer eller en kristelefon omedelbart.

En anteckning om att lära sig mer¶

En praktisk första hjälpen eller mental hälsa första hjälpen kurs från Röda Korset, St John Ambulance eller en lokal leverantör lär dig hur du känner igen en panikattack, stöder någon genom den och skiljer den från en medicinsk nödsituation. Äldre elever, föräldrar och lärare tycker ofta att det självförtroende som dessa kurser bygger upp är värt tiden.

Relaterade guider¶

• Panikattacker första hjälpen
• Testångest på tentamensdagen
• Kris för psykisk hälsa
• Testa boende och få stöd
• Nödnummer